Jag är….

…en kämpandes trebarnsmamma, varav mina två äldsta döttrar har jag med ex-sambon, är gift med den finaste mannen i världen och tillsammmans har vi en dotter.

Jag jobbar som lärare i ett område med kämpandes elever som ibland saknar de rätta sociala förutsättningarna för en bra skolgång. Jag bor 6 mil från min arbetsplats och spenderar ca 2 h/dag i bilen. Jag älskar mitt jobb som lärare, speciellt när jag får skapa relationer till mina elever och hjälpa dem att lyckas i skolan och ibland vara den vuxna förebilden och stöttepelaren som de kanske saknar hemifrån.

Det jag alltid kämpar med är det eviga pusslandet med livets alla delar. Varannanvecka förälder till två, heltids mamma till en, karriären som är otroligt viktig för mig (jag innehar en karriärtjänst inom skolans värld), ekonomin, kärleks-och sexlivet, att alltid vara till lags, den snälla dottern och hundra andra saker därtill.

Jag kämpar varje dag med detta. Mina otroligt höga, och kanske orimliga, krav på mig själv. Mina egna förväntningar på mig själv samt på andra. Jag förväntar mig alltid att alla anstränger sig lika mycket som jag. För mig är det viktigt att aldrig göra andra eller mig själv besviken, därför blir jag otroligt besviken när livspusslet inte alltid går i lås.

Mitt stöd här i livet är min man, han betyder allt. Vi skrattar, gråter, håller hand, kramas och tillåter varandra att vara ledsna (eller han tillåter i alla fall mig att vara det), vi peppar varandra och vi stöttar varandra i allt. Mina döttrar är hans också.

Som lärare är jag engagerad, involverad, sträng, noggrann, varmhjärtat, rolig, påhittig and you name it. Mina elever tycker jag är bra, mina chefer uppskattar mig, jag har en jättehög lön (som jag nästan skäms över ibland om man jämför med kollegor uti vårt avlånga land), jag klagar inte så mycket, jag göra allt och mer därtill (senare kommer jag skriva om min känslomässiga dipp i arbetet), jag tror och hoppas att mina kollegor uppskattar mig.

 

Trots att jag egentligen har världens bästa förutsättningar till ett 100%-igt gott liv så kämpar jag. Varje dag!

Jag vill inte att någon ska tro att man är ensam därute med att kämpa med allt runt omkring sig, vi är så otroligt många, särskilt vi kvinnor. I denna blogg vill jag belysa att jag, som är en otroligt vanliga person, är som alla andra och berätta om hur jag tacklar min vardag. Hur jag löser livets pussel.

Allt gott!

/ Hanna

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *